Category: Baka surdeg


Surdegsgrund

Vetesurdegsgrund:

En surdegsstart ska vara trögflytande. Är den för fast bildas för lite jäst. Är den för lös blir den för syrlig. Den ska vara som en tjock gröt. Förvara surdegen i en stor burk, 1 l, av plast eller glas med tättslutande lock.  Tänk på att fylla burken till max hälften.

Steg 1: 100 g vetemjöl, 100 g grahamsmjöl, 50 g russin, 2 dl vatten 45 gr, 1 tsk rumstempererad honung.  Blanda till en trögflytande smet. Fyll en stor burk, 1 l, till max hälften. Täck med plastfolie. Låt burken stå 2-4 dgr vi 25 grader. Rör om eller skaka burken 1-2 ggr per dag. När degen börjar bubbla och har en syrlig, frisk doft är det dags för

Steg 2: 150 g vetemjöl, 50 g grahamsmjöl, 2 dl vatten 45 gr.  Rör i detta i den första degen och rör om ordentligt. Låt burken stå ytterligare 1-2 dygn.  Den är färdig när den bubblar. Ställ då in den i kylen med ett tättslutande lock. Mata den 1 gång per vecka med 1 msk vetemjöl och ½ dl vatten.

Om du använder all surdegsgrund till ett bak kan du spara 1 dl av fördegen och förvara den i kylen till nästa bak. Mata den på samma sätt.

Rågsurdegsgrund:

Steg 1:  200 g rågmjöl, ca 3 dl, 1 stort rårivet äpple, 1,5-2 dl vatten 45 grader.

Blanda väl till en trögflytande smet. Fyll en stor burk till max hälften. Låt burken stå 2-4 dagar i varm rumstemperatur. Rör eller skaka burken 1-2 ggr per dag. När degen börjar bubbla och har en lätt syrlig  och frisk doft är det dags för nästa steg.

Steg 2: 150 g rågmjöl, ca 3 dl, 50 g vetemjöl, ca 1 dl, 2 dl vatten 45 grader.

Rör i ingr för steg 2 i den första surdegen. Låt burken stå ytterligare 1-2 dagar. Den är färdig när den bubblar och doftar gott. Förvara den i burk med tättslutande lock i kylen. Mata den 1 gång i veckan med ½ dl vatten och 1 msk rågmjöl. Rör om noga.

Ibland matar jag min surdeg lite oftare om jag ser att den börjar bli vattnig. Då får den lite extra mjöl, ca 2 msk och ½ dl vatten plus att jag låter den stå framme ett tag till dess jag ser att den börjar bubbla ordentligt igen.

 

Chiabröd

Chiafrön är ett fantastiskt näringsrikt livsmedel! De är proppfulla med kalcium, Omega-3, proteiner och mineraler och kan användas i många olika recept som näringsrikt tillskott.

_20170324_164139.JPG

2016-04-03 15.07.34.jpg

Chiafrön är ett relativt nytt fenomen i Europa men har använts i Mexico sedan urminnes tider. Det är en mycket bra antioxidant som motverkar inflammationer och är även bra på att förebygga hjärt- och kärlskjukdomar. De verkar för en sund hälsa i magen, cellbyggnad, starkare skelett och muskeltillväxt. De är dessutom glutenfria och har ett lågt GI-värde.

Dag 1 kväll

Surdeg

50g rågsurdegsgrund, 100 g rågmjöl, ca. 200g vatten

Blötläggning

2 dl chiafrön, 4 dl vatten.

Koka chiafröna i vattnet i ca 30 minuter, täck med plast och låt stå över natten.

Dag 2 morgon

600g blötläggning

450g durumvetemjöl

500g vetemjöl special

300 g surdeg

50g honung

25 g jäst

550g vatten

50g olivolja

30g havssalt

Lös jästen i vattnet, häll i allt utom olivolja och salt i bunken och knåda på lägsta hastighet i 5 minuter. Tillsätt oljan och knåda i 8 minuter. Tillsätt saltet, öka hastigheten och knåda i ytterligare 6-7 minuter.

Låt degen vila i 45 minuter. Vik därefter ner den och låt den vila i 45 minuter till. Vik därefter ner den igen och låt den sen spänna av i 3 minuter innan du delar upp degen i 4 lika stora bitar. Forma bitarna till bollar och låt dem vila i 5 minuter. Forma dem sedan till avlånga limpor och lägg dem med skarven nedåt i mjölade jäskorgar.

Jäs dem i 60-90 minuter tills de känns lätta och luftiga

Ugn: 250 grader

Värm upp ugnen i god tid innan du ska grädda bröden, har du ingen baksten så kan du låta en plåt stå inne under tiden som ugnen värms upp.

Häll upp två av de färdigjästa bröden på den varma plåten och sätt in den i ugnen. Spruta in rikligt med vatten med hjälp av en blomspruta.

Sänk värmen till 200 grader efter 5 minuter. Öppna luckan efter 20 minuter och släpp ut den fuktiga luften. Upprepa en gång till efter en stund.

När bröden uppnått en innertemperatur på 98 grader är de färdiga.

Hur man gör en surdegsgrund hittas under fliken ”baka surdeg” eller sök på ”surdegsgrund”

2016-01-04 21.26.20

Ett härligt bondbröd med solrosfrö, linfrö och kummin.

Till detta använder jag 1 dl surdegsgrund till 1 stort bröd. Hur man gör surdegsgrunden och förvarar den kan ni läsa i mitt inlägg ”Surdegsgrund samt baka med surdeg”.

Så här har jag gjort till detta brödet:

Kvällen före bakning: Blanda 1 dl surdegsgrund, 1 dl ekologiskt rågmjöl, 1 dl vatten ordentligt. Detta kallas fördeg. Täck över eller förvara i burk med lock. Låt stå framme i köket.

Bakdag: Fördegen från igår ska nu bubbla ordentligt. Den ska vara lite trådig. Blanda fördegen med 3 dl vatten, 2 msk ljus sirap, 1 msk salt, 1 tsk hel kummin, 6 gr smulad jäst, 1 dl solrosfrön, ½ dl linfrön, ev torkade tranbär eller russin,  4 dl rågsikt och 5-6 dl vetemjöl Manitoba Cream.  Kör bakmaskinen 10 min eller knåda på bakbordet. När degen släpper från bunkens kanter är det lagomt med mjöl. Den får inte bli för lös då är det lätt att den fastnar i jäskorgen. Den ska gå att arbeta med på bakbordet. Låt degen jäsa 60 min. Ta sedan upp den på bakbordet – platta ut den till en rektangel så lång som jäskorgen är. Rulla sedan ihop den till en limpa. Mjöla en jäskorg ordentligt och lägg i brödet med skarven uppåt. Nyp ihop den. Har du ingen jäskorg går det bra om du lägger en handduk i en avlång sockerkaksform och mjölar den ordentligt.

2016-01-05 16.22.36 Ugn: 250 grader med en plåt i.

Låt nu brödet jäsa i korgen 2,5 – 3 tim. När det har jäst färdigt ska det se ut som på bilden ovan. När ugn är varm ta ut plåten och stjälp upp brödet. Vänd korgen upp och ned mot plåten så att brödet faller ur. OBS tänk på att plåten är jättevarm så se upp så du inte bränner dig. Inget bakplåtspapper och plåten ska inte oljas eller smöras. Snitta brödet längs efter med ett rakblad. Sätt in brödet i mitten och SÄNK samtidigt temeraturen till 200 grader. Stick in en termometer från kortsidan in mot mitten och när den visar 98 grader är brödet klart.

Borsta av överflödigt mjöl från brödet.

Min favorit!

_20170324_142026

2013-11-19 15.18.15

Detta bröd är bakat med rågsurdeg. Det tar lite tid och omsorg, men är väl värt besväret. Och sedan när du har en färdig surdegsgrund och bakat några gånger – då går det som en dans.  Och vilken skillnad mot för köpes-bröd.

Fördeg: På morgonen: 100 gr vetesurdegsgrund eller rågsurdegsgrund (se hur du gör den här nedan), 150 gr Manitoba Cream, 150 gr kallt vatten.

Manitoba Cream produceras i Sverige, men har sin historia och sitt ursprung på Kanadas vidsträckta sädesfält. Hemligheten är mjölets höga andel av solmoget vårvete. Detta ger inte bara en högre proteinhalt, utan också en kvalitet på proteinet som saknar motstycke på den svenska marknaden.
Sammantaget ger detta en högre glutenhalt som gör din deg extra fin och elastisk. Jäskraften blir bättre vilket gör dina bröd högre, saftigare och luftigare – jämfört med det traditionella vetemjöl som hemmabagarna hittills varit hänvisade till. Manitoba Cream använder du till matbröd. Du kan baka precis som du brukar göra. Men allra bäst resultat får du efter en rejäl knådning

Jag gör min fördeg på morgonen. Till kvällen har den jäst klart och då är det dags att bearbeta den.

Då gör du så här:

Blanda i en assistent: fördeg, 400 gr ekologiskt rågmjöl (t ex Saltå Kvarn), 400 gr Manitoba Cream, 500 gr vatten och kör på låg hastighet i 8 min.

Tillsätt:  1 halv påse brödkryddor, ½ påse torkade kokta i 30 min och hackade pomeransskal, 50 gr brödsirap och kör ytterligare 2 min.

Tillsätt 20 gr havssalt och kör 2 min till.  Jag brukar även ha med torkade tranbär, solrosfrön och linfrö. När det gäller pomerans så köper jag torkade skal och kokar 30 min. Sedan skrapar jag bort det vita på skalen och hackar smått. Då får man en ännu godare smak av citrus.

Tippa degen i en plastlåda eller som ryms i kylskåpet och täck den med plastfolie.Låt den jäsa i rumstemperatur i 2 tim. Vik upp degen från kanterna mot mitten några gånger så får du ett luftigt och fint bröd. Sist på dagen ställer du in degen i kylen och där får den jäsa 12-24 tim. Ju längre den får jäsa desto mer smak får brödet. Den ska jäsa till dubbel storlek.

Ta fram degen från kylen och låt den stå framme i rumstemperatur minst 1 tim och jäsa klart.  Vält upp degen på mjölat bord och strö mjöl över degen. Sedan formar du degen utan pressa ihop den, antingen avlång eller rund. Använd gärna mjölade jäskorgar. Låt degen jäsa i korgarna ca 30 min medan ugn blir varm. 250 grader varmluft med 2 plåtar i.

Ta fram plåtarna och stjälp upp  degen. Ej på bakplåtspapper och ej smorda formar.  Snitta degen längs efter med ett rakblad eller en väldigt vass kniv.  In med plåtarna i ugn, släng in några isbitar på nedersta plåten och grädda 10 min i 250 grader,  sedan sänker du temp till 200 grader. Sätt en stektermometer i brödet. Det är klart när den visar 98 grader. Låt brödet svalna på galler.

Vetesurdegsgrund:

En surdegsstart ska vara trögflytande. Är den för fast bildas för lite jäst. Är den för lös blir den för syrlig. Förvara surdegen i en stor burk, 1 l, av plast eller glas med tättslutande lock.  Tänk på att fylla burken till max hälften.

Steg 1: 100 g vetemjöl, 100 g grahamsmjöl, 50 g russin, 2 dl vatten 45 gr, 1 tsk rumstempererad honung.  Blanda till en trögflytande smet. Fyll en stor burk, 1 l, till max hälften. Täck med plastfolie. Låt burken stå 2-4 dgr vi 25 grader. Rör om eller skaka burken 1-2 ggr per dag. När degen börjar bubbla och har en syrlig, frisk doft är det dags för

Steg 2: 150 g vetemjöl, 50 g grahamsmjöl, 2 dl vatten 45 gr.  Rör i detta i den första degen och rör om ordentligt. Låt burken stå ytterligare 1-2 dygn.  Den är färdig när den bubblar. Ställ då in den i kylen med ett tättslutande lock. Mata den 1 gång per vecka med 1 msk vetemjöl och ½ dl vatten.

Om du använder all surdegsgrund till ett bak kan du spara 1 dl av fördegen och förvara den i kylen till nästa bak. Mata den på samma sätt.

Rågsurdegsgrund:

Steg 1:  200 g rågmjöl, ca 3 dl, 1 stort rårivet äpple, 1,5-2 dl vatten 45 grader.

Blanda väl till en trögflytande smet. Fyll en stor burk till max hälften. Låt burken stå 2-4 dagar i varm rumstemperatur. Rör eller skaka burken 1-2 ggr per dag. När degen börjar bubbla och har en lätt syrlig  och frisk doft är det dags för nästa steg.

Steg 2: 150 g rågmjöl, ca 3 dl, 50 g vetemjöl, ca 1 dl, 2 dl vatten 45 grader.

Rör i ingr för steg 2 i den första surdegen. Låt burken stå ytterligare 1-2 dagar. Den är färdig när den bubblar och doftar gott. Förvara den i burk med tättslutande lock i kylen. Mata den 1 gång i veckan med ½ dl vatten och 1 msk rågmjöl. Rör om noga.

Ibland matar jag min surdeg lite oftare om jag ser att den börjar bli vattnig. Då får den lite extra mjöl, ca 2 msk och ½ dl vatten plus att jag låter den stå framme ett tag till dess jag ser att den börjar bubbla ordentligt igen.

pilgrimsbloggen.wordpress.com/

Finns det Wi-Fi på klostren? En blogg av Göran Edman

Saltå Kvarn-bloggen

Av det naturen ger och inget annat

Birgitta Höglunds mat

Naturligt god mat att njuta av

matstugan

Här samlar jag mina favoritrecept. Egna och andras och delar med mig till er som hittar hit. Det goda är samtidigt det nyttiga. Den traditionella medelhavsmaten, antingen den kommer från Italien, Grekland, Frankrike, Turkiet eller Spanien är ingen slumpvis hopkommen receptsamling. Allt är noggrant valt och sedan hundratals år förfinat. Vi älskar medelhavskost. Den är god, lätt, färggrann, mycket grönsaker, mycket fisk, doftar härligt av örter och vitlök. Den är lättlagad med oftast väldigt få ingredienser. Samtidigt är det doktorns mat. Olivoljan är både god och nyttig. Det finns även dålig olivolja, så var noggrann vid inköpet. I Italien där vi håller till, är olivoljan ett livselixir, en krydda till allt. Grönsaker, ärtor, baljväxter och frukt är en viktig del av maten i medelhavsköket och inte bara, som i Sverige, en dekoration på tallriken. Kring Medelhavet äter man också mycket gröna blad i form av ruccola, spenat och olika former av sallader som alla innehåller massor av nyttigheter. Men här i min receptsamling tittar jag även ut mot andra världsdelar och lär mig mycket om alla spännande kryddor och smaker som finns i världen. Jag hoppas du ska hitta några favoriter. Smaklig måltid!

En doft av Nybakt

Här samlar jag mina favoritrecept. Egna och andras och delar med mig till er som hittar hit. Det goda är samtidigt det nyttiga. Den traditionella medelhavsmaten, antingen den kommer från Italien, Grekland, Frankrike, Turkiet eller Spanien är ingen slumpvis hopkommen receptsamling. Allt är noggrant valt och sedan hundratals år förfinat. Vi älskar medelhavskost. Den är god, lätt, färggrann, mycket grönsaker, mycket fisk, doftar härligt av örter och vitlök. Den är lättlagad med oftast väldigt få ingredienser. Samtidigt är det doktorns mat. Olivoljan är både god och nyttig. Det finns även dålig olivolja, så var noggrann vid inköpet. I Italien där vi håller till, är olivoljan ett livselixir, en krydda till allt. Grönsaker, ärtor, baljväxter och frukt är en viktig del av maten i medelhavsköket och inte bara, som i Sverige, en dekoration på tallriken. Kring Medelhavet äter man också mycket gröna blad i form av ruccola, spenat och olika former av sallader som alla innehåller massor av nyttigheter. Men här i min receptsamling tittar jag även ut mot andra världsdelar och lär mig mycket om alla spännande kryddor och smaker som finns i världen. Jag hoppas du ska hitta några favoriter. Smaklig måltid!

Bara Riktig Mat

Här samlar jag mina favoritrecept. Egna och andras och delar med mig till er som hittar hit. Det goda är samtidigt det nyttiga. Den traditionella medelhavsmaten, antingen den kommer från Italien, Grekland, Frankrike, Turkiet eller Spanien är ingen slumpvis hopkommen receptsamling. Allt är noggrant valt och sedan hundratals år förfinat. Vi älskar medelhavskost. Den är god, lätt, färggrann, mycket grönsaker, mycket fisk, doftar härligt av örter och vitlök. Den är lättlagad med oftast väldigt få ingredienser. Samtidigt är det doktorns mat. Olivoljan är både god och nyttig. Det finns även dålig olivolja, så var noggrann vid inköpet. I Italien där vi håller till, är olivoljan ett livselixir, en krydda till allt. Grönsaker, ärtor, baljväxter och frukt är en viktig del av maten i medelhavsköket och inte bara, som i Sverige, en dekoration på tallriken. Kring Medelhavet äter man också mycket gröna blad i form av ruccola, spenat och olika former av sallader som alla innehåller massor av nyttigheter. Men här i min receptsamling tittar jag även ut mot andra världsdelar och lär mig mycket om alla spännande kryddor och smaker som finns i världen. Jag hoppas du ska hitta några favoriter. Smaklig måltid!